Uppdrag

Här följer exempel på uppdrag som jag har genomfört som projektledare och processledare. Under rubriken Tjänster på startsidan kan du läsa mer om de tjänster jag erbjuder genom nisserkonsult idag.

Svenska kyrkan, 2023-24.
Tillsammans med Graffman AB genomförde jag en utredning om det kyrkliga kulturarvet som besöksmål, planerade och ledde två seminarier/workshops i oktober 2024 samt levererade en slutrapport. Uppdragets syfte var att belysa kyrkorummens och kyrkomiljöernas potential som besöksmål och hur Svenska kyrkan kan bevara, använda och utveckla det kyrkliga kulturarvet i samverkan med det omgivande samhället.

Hållbar platsutveckling, 2022-23.
Som konsult på Graffman AB (2022-24) anlitades jag som processtöd på tre utvalda platser i Tillväxtverkets nationella insats som omfattade 13 kultur- och naturarv i Sverige. Som processledare stöttade jag den lokala projektledningen i de inledande planeringsfaserna, i projektgenomförandena och i avslutningarna som omfattade slutrapporter och slutkonferenser med projektens offentliga, kommersiella och ideella samverkansparter. De tre projekten utgick från Unescos metod i Handbok för hållbar platsutveckling i världsarv och kulturmiljöer (2021) som jag var med och tog fram som projektledare för Stärka världsarv i Falun 2019-21. De tre projekten var:

Hornborgasjön 2.0: Hållbar platsutveckling genom turism - det offentliga ansvaret i den politiska kontexten

Falköpings kommun var projektägare i samverkan med Skara och Skövde kommuner, Visit Hornborgasjön och Turistrådet Västsverige. Syftet var att skapa politisk förankring och ökad samverkan över kommungränserna i naturreservatet Hornborgasjön, som besöksmål och en gemensam plats för kommuninnevånarna. Fokus låg på att utarbeta samsyn i kommunorganisationerna kring ansvar, åtaganden och möjligheter med utgångspunkt i Hornborgasjön som besöksmål och resurs för gemensam platsutveckling i de tre kommunerna.

Läs mer om projektet på: falkoping.se

Resan mot Hållbar Hansestad: Världsarv, lokal platsutveckling och regional samordning på Gotland

Region Gotland var projektägare med Tillväxtverket och Region Gotland som huvudfinansiärer. Syftet var att utveckla världsarvets organisering och styrning och att integrera världsarvet som en tillgång i Gotlands besöksnäring och i den lokala och regionala plats- och samhällsutvecklingen. I projektet medverkade företrädare för Region Gotland, Länsstyrelsen Gotland, Gotlands förenade besöksnäring, Gotlands museum, Uppsala universitet, föreningar och besöksnäringsaktörer i världsarvet och i Gotlands besöksnäring.

Läs mer om projektet på: gotland.se

Gemensam platsutveckling med Biosfärområde Voxnadalen och Världsarvet Hälsingegårdar 2022-23

Ovanåkers kommun var projektägare i samverkan med Bollnäs och Ljusdals kommuner. Syftet var att utveckla en långsiktig samverkan, ta fram en strategi för gemensam platsutveckling och lyfta fram biosfärområdet och världsarvet som samordnade besöksmål. Projektet involverade företrädare för biosfärområdet och världsarvet (medarbetare, styrelser), besöksnäringsaktörer, föreningar och kommuner i Hälsingland (inkl. Hälsingerådet) samt Region Gävleborg och Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Du kan läsa om samarbetet på Svenska Unescorådets webbplats: unesco.se

Läs mer om projektet på: https://www.ovanaker.se/boendeochmiljo/klimatochmiljo/biosfaromradevoxnadalen.947.html

Uppdrag 2019-2021

Stärka världsarv - test av Unescos metod för hållbar turism i världsarv och en ny handbok om metoden, 2019-2021

Som projektledare på Visit Dalarna var jag med och planerade och genomförde det stora projektet Stärka världsarv i Världsarvet Falun och Kopparbergslagen 2019-21. Riksantikvarieämbetet och Tillväxtverket var beställare, Region Dalarna var projektägare och huvudfinansiär tillsammans med Tillväxtverket. Syftet var att testa Unescos metod för hållbar turism i världsarv, anpassa metoden till svenska världsarv och kulturmiljöer och ta fram en handbok.

Slutresultatet, ”Handbok för hållbar turism i världsarv och kulturmiljöer”, innehåller 10 guider med beskrivningar och användbara verktyg.

Projektet bidrog också till en utvecklad organisering och samverkan mellan parterna i det löpande världsarvsarbetet i Falun med en ny verksamhetsplan en ny kommunikationsplattform och nya produkter för besökare i samarbete med företag i Faluns besöksnäring.

I projektarbetet ingick representanter för Falu kommun, Länsstyrelsen Dalarna, Stiftelsen Stora Kopparberget, Visit Dalarna, Högskolan Dalarna och Vänföreningen för världsarvet samt representanter för företag och föreningar med kopplingar till Världsarvet Falun.

Läs mer om handboken och projektet på: https://tillvaxtverket.se/tillvaxtverket/publikationer/publikationer2021/handbokforhallbarturismutvecklingivarldsarvochkulturmiljoer.1407.html

BRUK 2.0: Samordnad platsutveckling i Dalarnas bergslag, 2020-2021

Projektet genomfördes av Intresseföreningen Bergslaget 2019-21 i samverkan med Länsstyrelsen Dalarna och Visit Dalarna. Region Dalarna var huvudfinansiär och jag tog över som ansvarig projektledare i Dalarna hösten 2020.

Projektets mål var att utveckla natur- och kulturmiljöer och aktiviteter på utvalda industrihistoriska platser i Bergslagen i Dalarna och i Västmanlands och Örebro län (parallella projekt). Ett antal industrihistoriska platser med unika kultur-och naturvärden och med förutsättningar att utvecklas till hållbara besöksmål med ett utbud inom bo-äta-göra valdes ut i respektive län. I samverkan med berörda länsstyrelser, regioner, kommuner, destinationsorganisationer, företag och föreningar genomfördes insatser för att främja och stärka entreprenörskapet i och kring de utvalda besöksmålen.

I projektet genomfördes riktade insatser som inventeringar av platser och företag, produktutveckling över länsgränserna, platsutvecklingsinsatser och produktion av gemensamma kunskapfilmer. Projektet avslutades med en gemensam presentation av insatser och resultat i de tre länen samt förslag till fortsatta insatser, främst rörande organisering och samordning av fortsatta utvecklingsinsatser för att vidareutveckla Bergslagens kulturarvsturism och stärka lokal platsutveckling.

Läs mer om projektet på: bergslaget.se

Siljan Geopark: Etablera geoparken, organisera samverkan och utveckla kommunikationen om geoparken

Våren 2021 fick Visit Dalarna i uppdrag att hjälpa Länsstyrelsen Dalarna och de fyra Siljanskommunerna att etablera Siljan Geopark, Sveriges första nationella geopark. Inledningsvis genom att utveckla varumärket Siljan Geopark och ta fram en varumärkesplattform och verktyg för visualisering och kommunikation.

När jag tog över som projektledare saknade parken ledning, organisering och verksamhet. Under 2021 genomförde vi, tillsammans med parkens intressenter och med stöd från Graffman AB, en grundläggande analys av nuläge, utmaningar och behov och utarbetade förslag till insatser för att organisera Siljan Geoparks verksamhet. Under hösten genomfördes flera processer med representanter för Länsstyrelsen Dalarna, inkl. Naturum Dalarna, de fyra Siljanskommunerna, Visit Dalarna och företrädare för företag och föreningar med verksamheter för besökare i Siljan Geopark. Uppdraget resulterade i ett förslag till fortsatt organisering och en kommunikationsplattform.

Idag är Siljan Geopark etablerad och Visit Dalarna fortsätter att samordna kommunikationen och utveckla produkter för boende och besökare tillsammans med geoparkens aktörer och företagare.

Läs mer om Siljan Geopark på: siljangeopark.se

Tillväxtverket 2013-2019

Jag kom till Tillväxtverket våren 2013 för att hjälpa projektledningen i det nationella regeringsuppdraget ”Hållbar destinationsutveckling”, HDU. Insatsen var ett viktigt steg i att samordna utvecklingen av Sverige som en destination för utländska besökare. Våren 2014 tog jag över som projektledare och ledde arbetet fram till slutet av 2015 tillsammans med representanter för Bohuslän, Kiruna, Stockholms skärgård, Vimmerby, Åre och Visit Sweden. Projektet resulterade i en handbok om att bygga hållbara turistdestinationer som möter både besökarnas och lokalbefolkningens behov. I projektet etablerades begreppet besöksnäringens leveranskedja, d v s resa-bo-äta-göra-handla. Om kedjan saknar länkar faller destinationens förmåga att möta besökarnas behov. Projektet visade också Sverige behöver fler attraktiva erbjudanden och produkter för utländska besökare.

Nästa projekt, ”Hållbar produktutveckling”, HPU 2016-2019, lade grunden för flera viktiga satsningar, främst inom den växande naturturismen i Sverige. Och inte minst för behovet av förutsättningar som kvalitetssäkrade leder, transportlösningar och bra kringservice. I HPU-projektet blev det tydligt att kulturturismen inte hade samma starka tillväxt som naturturismen. Där och då föddes nästa projektidé som blev Stärka världsarv, 2019-2021, se ovan.