Här följer exempel på uppdrag som jag har genomfört som projektledare och processledare. Under rubriken Tjänster på startsidan kan du läsa mer om de tjänster jag erbjuder genom nisserkonsult idag.
Svenska kyrkan 2023-24.
Utredning om det kyrkliga kulturarvet som besöksmål, baserad på individuella djupintervjuer och gruppintervjuer med anställda och förtroendevalda inom Svenska kyrkan. I uppdraget ingick att planera och leda två seminarier/workshops i oktober 2024 samt att leverera en slutrapport. Uppdraget genomförs i samarbete med Johan Graffman, Graffman AB. Syftet med utredningen var att utifrån besöksnäringens perspektiv belysa kyrkorummens och kyrkomiljöernas potential som besöksmål samt på vilket sätt detta kan bidra till att bevara, använda och utveckla det kyrkliga kulturarvet.
Uppdraget ingick i det övergripande nationella kulturarvsprojektet ”En fråga om liv och död – Mötesplats för kulturarv, lärande och besöksnäring”. Projektet genomfördes som ett samarbete mellan Enheten för kulturarvsstöd vid Kyrkokansliet, Uppsala pastorat och Konstvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet.
De tre projekten nedan ingick i Tillväxtverkets nationella projekt Hållbar platsutveckling, 2022-23.
Jag anlitades som processtöd i de inledande planeringsfaserna, i projektgenomförandena och i avslutningarna som omfattade slutrapporter och slutkonferenser med projektens intressenter i form av offentliga, kommersiella och ideella samverkansparter. De tre projekten utgick från Unescos metod i Handbok för hållbar platsutveckling i världsarv och kulturmiljöer (2021) som jag var med och tog fram som projektledare för Stärka världsarv i Falun 2019-21.
Falköpings kommun var projektägare i samverkan med Skara och Skövde kommuner, Visit Hornborgasjön och Turistrådet Västsverige. Syftet var att skapa politisk förankring och ökad samverkan över kommungränserna i naturreservatet Hornborgasjön, som besöksmål och en gemensam plats för kommuninnevånarna. Fokus låg på att utarbeta samsyn i kommunorganisationerna kring ansvar, åtaganden och möjligheter med utgångspunkt i Hornborgasjön som besöksmål och resurs för gemensam platsutveckling i de tre kommunerna.
Läs mer om projektet på: falkoping.se
Region Gotland var projektägare med Tillväxtverket och regionen som huvudfinansiärer. Syftet var att utveckla världsarvets organisering och styrning och att integrera världsarvet som en tillgång i Gotlands besöksnäring och i den lokala och regionala plats- och samhällsutvecklingen. I projektet medverkade företrädare för Region Gotland, Länsstyrelsen Gotland, Gotlands förenade besöksnäring, Gotlands museum, Uppsala universitet, föreningar och besöksnäringsaktörer i världsarvet och i Gotlands besöksnäring.
Läs mer om projektet på: gotland.se
Projekt inom ramen för Tillväxtverkets nationella platsutvecklingsinsats 2022-23. Ovanåkers kommun var projektägare i samverkan med Bollnäs och Ljusdals kommuner. Syftet var att utveckla en långsiktig samverkan, ta fram en strategi för gemensam platsutveckling och lyfta fram biosfärområdet och världsarvet som samordnade besöksmål. Projektet involverade företrädare för biosfärområdet och världsarvet (medarbetare, styrelser), besöksnäringsaktörer, föreningar och kommuner i Hälsingland (inkl. Hälsingerådet) samt Region Gävleborg och Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Du kan läsa om samarbetet på Svenska Unescorådets webbplats: unesco.se
Läs mer om projektet på: https://www.ovanaker.se/boendeochmiljo/klimatochmiljo/biosfaromradevoxnadalen.947.html
Projektet genomfördes i Världsarvet Falun och Kopparbergslagen 2019-21 med Visit Dalarna som genomförare, Tillväxtverket och Riksantikvarieämbetet som initiativtagare samt Region Dalarna som projektägare och huvudfinansiär tillsammans med Tillväxtverket. I mitt uppdrag som projektledare arbetade jag med processledaren Mona Bergner, Graffman AB. Syftet var att testa Unescos metod för hållbar turism i världsarv, anpassa metoden till svenska världsarv och kulturmiljöer och ta fram en handbok.
Projektet resulterade dels i ”Handbok för hållbar turism i världsarv och kulturmiljöer” med presentationer av metodens 10 guider och kompletterande verktyg. Dels i en utvecklad organisering och utvecklad samverkan i världsarvsarbetet i Falun samt en utveckling av den lokala världsarvsplanen. Projektet avslutades i juni 2021 med en digital, nationell konferens och våren 2022 publicerades en sammanfattning av själva projektgenomförandet på plats i Världsarvet Falun med lärdomar och rekommendationer.
I projektarbetet ingick representanter för Falu kommun, Länsstyrelsen Dalarna, Stiftelsen Stora Kopparberget, Visit Dalarna, Högskolan Dalarna och Vänföreningen för världsarvet samt representanter för företag och föreningar med kopplingar till Världsarvet Falun. Efter projektet har arbetet kring världsarvet vidareutvecklats och fördjupats. Det märks inte minst i den breddade kommunikationen om världsarvet samt i utbudet från företag och föreningar som erbjuder nya världsarvsupplevelser för boende och besökare.
Läs mer om projektet på: corporate.visitdalarna.se
Projektet genomfördes av Intresseföreningen Bergslaget 2019-21 i samverkan med Länsstyrelsen Dalarna och Visit Dalarna. Region Dalarna var huvudfinansiär och jag tog över som ansvarig projektledare i Dalarna hösten 2020 och avslutade projektet i december 2021.
Syftet med projektet var att utveckla natur- och kulturmiljöer och aktiviteter på utvalda industrihistoriska platser i Bergslagen i Dalarna och i Västmanlands och Örebro län (parallella projekt). Ett antal industrihistoriska platser med unika kultur-och naturvärden och med förutsättningar att utvecklas till hållbara besöksmål med ett utbud inom bo-äta-göra valdes ut i respektive län. I samverkan med berörda länsstyrelser, regioner, kommuner, destinationsorganisationer, företag och föreningar genomfördes insatser för att främja och stärka entreprenörskapet i och kring de utvalda besöksmålen.
Det gjordes genom riktade insatser i form av inventeringar, kunskapsdagar, nätverksbyggande, platsinnovation, produktion av gemensamma kunskapfilmer och produktutveckling över länsgränserna. Projektet avslutades med en gemensam presentation av insatser och resultat i de tre länen samt förslag till fortsatta insatser, främst rörande organisering och fortsatt samordning av fortsatta utvecklingsinsatser för att vidareutveckla Bergslagens kulturarvsturism och stärka lokal platsutveckling.
Läs mer om projektet på: bergslaget.se
Våren 2021 fick Visit Dalarna i uppdrag att bistå Länsstyrelsen Dalarna och de fyra kommunerna runt sjön Siljan att etablera Siljan Geopark, Sveriges första nationella geopark. Det inledande uppdraget var att utveckla varumärket Siljan Geopark och ta fram en varumärkesplattform och verktyg för visualisering och kommunikation.
Hösten 2021tog jag över som projektledare, tillsammans med Mona Bergner, processledare på Graffman AB. Då parken saknade samverkansformer och grundläggande beskrivningar om innehåll, organisering och verksamhet genomförde vi tillsammans med parkens intressenter en grundläggande analys av nuläge, utmaningar och behov och utarbetade förslag till insatser för att organisera Siljan Geoparks verksamhet. Under hösten genomfördes flera processer med representanter för Länsstyrelsen Dalarna, inkl. Naturum Dalarna, de fyra Siljanskommunerna, Visit Dalarna och företrädare för företag och föreningar med verksamheter för besökare i Siljan Geopark. Uppdraget resulterade i ett förslag till fortsatt organisering av geoparksarbetet och ett förslag till kommunikations-kit för Siljan Geopark inklusive varumärkesplattform, grafisk profil och kommunikationsguide.
Efter den korta men intensiva insatsen hösten 2021 är Siljan Geopark idag etablerad som begrepp. Visit Dalarna samordnar kommunikationen om Siljan Geopark och driver processer för att utveckla produkter för boende och besökare.
Läs mer om Siljan Geopark på: siljangeopark.se
Jag kom till Tillväxtverket våren 2013 för att bistå i det stora regeringsuppdraget ”Hållbar destinationsutveckling”, HDU. Insatsen var ett viktigt steg i att samordna utvecklingen av Sverige som en destination för utländska besökare. Under 2014 tog jag över som projektledare och ledde arbetet fram till slutet av 2015 tillsammans med representanter för Bohuslän, Kiruna, Stockholms skärgård, Vimmerby, Åre och Visit Sweden. Projektet resulterade i en handbok om vad som krävs för att bygga hållbara turistdestinationer som möter både besökarnas och lokalbefolkningens behov. I projektet etablerades begreppet besöksnäringens leveranskedja, d v s resa-bo-äta-göra-handla. Om kedjan saknar länkar faller destinationens förmåga att möta besökarnas behov.
HDU-projektet följdes direkt av regeringsuppdraget ”Hållbar produktutveckling”, HPU. En viktig slutsats var att Sverige behöver fler attraktiva erbjudanden och produkter för utländska besökare. Projektutfallet lade grunden för flera viktiga satsningar, främst inom den växande naturturismen i Sverige. Och inte minst för behovet av förutsättningar som kvalitetssäkrade leder, transportlösningar och bra kringservice. I HPU-projektet blev det tydligt att kulturturismen inte upplevde samma starka tillväxt som naturturismen. Där och då föddes nästa projektidé som blev Stärka världsarv, 2019-2021. Du kan läsa mer om det projektet högre upp på den här sidan. Over and out!