Modellen till höger är en enkel modell för att skapa tydlighet i planering och genomförande av en utvecklingsinsats. Modellen togs fram i Tillväxtverkets regeringsuppdrag ”Hållbar destinationsutveckling” 2013-15, där jag var projektledare. Under åren har jag haft stor nytta av modellen i olika typer av uppdrag.
Texten nedan är en beskrivning av modellen i Visit Hornborgasjöns rapport 2023 om resultaten i projektet ”Hållbar platsutveckling genom turism – det offentliga ansvaret i den politiska kontexten”.
Modellen bygger på tre hjul som behöver kugga i varandra för att bygga hållbara samverkansprocesser där det strategiska, taktiska och operativa arbetet hänger ihop. Inte minst för att dela erfarenheter, slutsatser och ny kunskap mellan de olika hjulen. Modellen är mycket användbar för att tydliggöra ansvar, roller, mandat och organisering i samverkansprocesser som omfattar många olika aktörer och organisationer.
I utvecklingsprocesser ligger fokus ofta på två nivåer, den strategiska och den operativa, d. v. s. själva genomförandet. Med strategisk nivå menas den övergripande beslutsnivån med strategier och planer som beskriver vad som ska göras. Den operativa nivån omfattar i sin tur allt som ska göras i själva genomförandet.
I den bästa av världar utgår det operativa arbetet från nedbrutna och förankrade handlingsplaner som i sin tur utgår från fattade beslut och strategier. När så inte är fallet kan det uppstå glapp mellan det strategiska ”vad- och vem”-hjulet och det operativa ”genomföra”-hjulet.
Då är det bra att föra in ett tredje hjul i mitten som handlar om taktik. Mittenhjulet är den sambandscentral där beslut och riktlinjer tolkas och översätts i tydliga beskrivningar av HUR de strategiska besluten och planerna ska omsättas i konkreta insatser.
Mittenhjulet kopplar ihop det vänstra och högra hjulen och ser till att de snurrar tillsammans och att erfarenheter, kunskap och förslag delas mellan hjulen.
Arbetet i det taktiska mittenhjulet tar reda på och beskriver HUR genomförandet ska planeras och genomföras, vilka samverkansprocesser och utbildningsinsatser som behövs, vilka som ska medverka och hur arbetet ska samordnas och ledas.
I övergången från det strategiska hjulet till det operativa hjulet avsätts ofta inte tillräckligt med tid till att stanna upp och analysera vad de strategiska besluten innebär i praktiken och hur beslutade insatser ska organiseras, ledas och genomföras.
Det innebär i värsta fall att insatserna i det högra göra-hjulet inte har tillräckligt starka kopplingar till de ursprungliga syftet. Insatserna i den högra, operativa hjulet riskerar då att bli fristående insatser som mer styrs av tillgängliga resurser, parternas intresseområden och behovet av att “göra något”, utan att kopplingen till den strategiska och taktiska nivån är säkerställd.
Det kan leda till att en rad insatser “bränns av” som enskilda tomtebloss. När projektinsatserna avslutas finns det ingen grund eller tydlig ansvarsfördelning för hur det fortsatta arbetet ska tas vidare. En vanligt läge när utvecklingsprojekt avslutas. Genom att säkerställa att de tre hjulen snurrar tillsammans med löpande återkopplingar och justeringar vid behov, läggs en stabil grund för att utveckla ett långsiktigt samarbete där alla aktörer och parter bidrar utifrån var och ens ansvar, roller och mandat.
Att organisera och driva utvecklingsprojekt kring en plats som ägs av “alla” är självklart en utmaning och därför är det viktigt att avsätta tillräckligt med tid för att planera och förankra önskade insatser, innan själva genomförandet sätter igång.
/Ulrika Nisser 2023